Torkning
När fuktkvoten sjunker under 25-30%, fibermättnadspunkten, börjar trä krympa. Krympningen och svällningen är inte lika stor i träets alla riktningar. Krympningen är i stort linjärt ner till absolut torrt trä. Torkningsförloppet påverkas av virkets fuktkvot, den relativa luftfuktigheten och luftens temperatur. Genom att anpassa sågmönstret, postningen, till träets egenskaper, kan man minska problem med sprickor och formfel.

Första steget i torkningskedjan startar när trädet avverkas. Därför bör timret för att undvika skador, sågas så snart som möjligt, speciellt vid avverkning sommartid. Nyckeln till en lyckad torkning är riktig avvägning mellan torktid och torkklimat. För att få luftcirkulation mellan bitarna läggs s.k. strön mellan virkeslagren. Då lövvirke slår sig mer än barrvirke under torkning läggs ströna tätare i torkpaket med lövvirke. För att minska spänningar i virket och tendenserna till deformation brukar man ibland basa virket, behandla det med vattenånga före torkning. Vid brädgårdstorkning utomhus är det viktigt att lägga upp virkesstaplarna efter väderstreck och vindriktning. Genom att förse staplarna med någon form av tak begränsas risken för solsprickor och skador på grund av regn. För att hindra alltför snabb uttorkning i ändytorna stryks virket ibland med något tätare preparat, t.ex. vax eller paraffin. Torkning i virkestorkar utvecklas allt mer och är en konst där luftväxling, värme, ånga och den relativa luftfuktigheten kombineras för att uppnå en effektiv och skonsam torkning.
I följande tabell visas översiktliga värden på krympningen i procent från rått till absolut tort trä. Stora avvikelse från dessa värden förekommer beroende på årsringbredd, del av trädet mm.
Träslag | Longitudinellt (%) | Radiellt (%) | Tangentiellt (%) | Volym (%) |
---|---|---|---|---|
Alm | 0,3 | 4,7 | 7,5 | 12,5 |
Ask | 0,2 | 4,8 | 8,2 | 13,1 |
Björk | 0,5 | 6,0 | 9,1 | 15,5 |
Ek | 0,4 | 4,3 | 8,9 | 14,1 |
Gran | 0,3 | 3,9 | 8,1 | 11,0 |
Tall | 0,4 | 4,0 | 7,7 | 12,2 |