Tryckved och dragved

Tryckved eller tjurved i barrvirke är en form av reaktionsved. Uttrycket kommer från att veden är ”tjurig” att bearbeta och begreppet tryckved kommer från att bildningen orsakat av ökat tryck i veden. I stammen hos barrträd bildas tryckved i syfte att återställa ett rubbat jämviktsläge. I en stam som av en eller annan anledning börjar luta ökar den radiala tillväxten på dess trycksida och veden bildar så kallad tryckved. Tryckveden bildas i samband med årsringstillväxten. Hos lövved bildas reaktionsved på den motsatta sidan, dragsidan, och veden benämns dragved.

Tryckvedsceller i barrträd är mörkare och rödaktigare än normala celler. Ved med tryckved kan ha upp till 70% högre densitet än normal ved. Till skillnad från normal ved har tryckvedscellerna ett runt tvärsnitt. De har förtjockad cellvägg och är 25% kortare. Det finns, som hos alla fel och avvikelser hos ved, ingen entydig gräns mellan tryckved och normal ved, utan successiva övergångar finns från mycket mild, svag tryckved till kraftig, strak tryckved. Tryckved har större krympning longitudinellt än normal ved. Både flatböj och kantkrok kan uppkomma i plank och bräder på grund av tryckvedens avvikande longitudinella krympning. Tryckveden ger ofta ett ”sprött” brott vid belastning och är svårbearbetad vid bland annat hyvling. Tryckveden är hård och därför svår att spika i och är även svår att tryckimpregnera och måla.

Dragveden hos lövträd är normalt ljusare än övrig ved och ger hos björk ett silverglänsande intryck. Kärlen i dragved är mindre och färre, de innehåller mer cellulosa och mindre lignin. Som för barrträd uppkommer ofta flatböj och kantkrok på grund av avvikande longitudinell krympning hos dragved.

Olika exempel på tryckved, tall och gran: