Björk

Björksläktet omfattar ett 50-tal arter spridda över de tempererande, främst de kalla, delarna av norra halvklotet. I Sverige finns det tre arter: vårtbjörk (Betula pendula), glasbjörk (Betula pubescens) och dvärgbjörk (Betula nana). Dvärgbjörken växer i våra fjälltrakter och är mer likt ett marktäckande ris och inget för träförädling. Många varianter finns av vårtbjörk till exempel masurbjörk, flambjörk och ornäsbjörk.

Glas och vårtbjörk skiljer sig utseendemässigt i bladform och bark, de unga grenarnas, frukternas och hängefjällens utseende samt växtform. Ofta är det inte möjligt att göra en artbestämning utifrån ett kännetecken, utan fler måste undersökas, eftersom skillnaderna är ofta små och gradvisa. De båda arterna skiljer sig också vad gäller produktionsförmåga och krav på ståndort. Båda är pionjärträdslag och har höga ljuskrav, men glasbjörken kräver mindre ljus och förekommer därför oftare i tätare och stamrikare bestånd än vårtbjörken. Glasbjörken uppträder främst på fuktigare mark, medan vårtbjörken trivs bäst på friska ståndorter och i motsats till glasbjörk också kan utvecklas på tämligen torra marker. Glasbjörkens virkesproduktion är 20–30% lägre än vårtbjörkens. Medan glas- och vårtbjörk är lika vanliga i södra Sverige ökar andelen glasbjörk ju längre norrut man kommer. 

Procentuell fördelning mellan vårtbjörk och glasbjörk i Sverige
Vårtbjörk		Glasbjörk
Vanligast förekommande i södra Sverige där fördelningen mellan vårtbjörk och glasbjörk är ca 50/50			Vanligt förekommande i hela landet utom i södra Sverige

Björkvedens egenskaper

Björk är ett ljust träslag utan färgskillnader i stamtvärsnittet. Årsringsgränsen framträder otydligt. Glasbjörken har mer en rätfibrig struktur än vårtbjörken och efterfrågas vid förädling till vissa produkter till exempel tumstockstillverkning och skidor. Björkvirke har bra styrkeegenskaper, är relativt hårt och dessutom segt i förhållande till sin densitet. Jämfört med vårtbjörk har glasbjörken något högre densitet.

Rödkärna

Björk utvecklar liksom bok, lönn och ask inte kärnved i egentlig mening till skillnad från till exempel ek och alm. De inre delarna av stammen kan dock bli missfärgade av bland annat rötsvampar. Björk får relativt ofta så kallad rödkärna vilket inte är en kärnvedsbildning utan en missfärgning av svamp eller bakterier.  Det troliga är att rödkärna uppstår genom att luft kommer in via torrkvistar och skador av olika typ i stammen. Kemiska ämnen i trädet reagerar via märgstrålar mot skadorna och ger en rödfärgning som sprider sig i trädet. Först vid ett senare skede vid rödkärnebildning kommer troligen svampar och bakterier in i bilden. Virkets hållfasthet påverkas inte utan rödkärna skall mer ses som ett ”skönhetsfel”.  Det förekommer att rödkärnan år stjärnformad och man tror att extrem frost är orsaken till denna form. Rödkärna förekommer främst i stammens nedre del.

Flammighet och masurbildning

Med flammighet menas den skiftning i ljushet som uppstår i veden då fibrerna avviker från det raka parallella förloppet i veden och i stället bildar vågiga mönster. Flammighet beror på rubbningar i trädets tillväxtzon, kambiet, och anses vara genetiskt betingat. Fiberförloppet hos flammbjörk karaktäriseras av längre eller kortare, ofta regelbundna vågor. Ljuset på en polerad yta bryts beroende på fibrernas riktning så att ljusare och mörkare partier uppstår.  Virke med vacker flammighet är mycket eftertraktat av finsnickare.

Masurbjörkens ved är flammig men dessutom tillkommer V-formade bruna tecken i stammens tvärsnitt, som är riktade med spetsen inåt stammen. Vid svarvning syns dessa tecken som bruna streck. Masurbildning uppstår på grund av en oregelbunden tillväxt runt stammen som resulterar i spänningar mellan ved och bark och slutligen små sprickor i kambiet. Tillväxten stannar av på dessa punkter och de små såren fylls med brunt kallus som ger masurmönstret.

På grund av utseendet skiljer man på knöl-, hals., rand- och ringmasur. Om inte träden uppstått genom kloning av en masurbjörk får varje träd ett unikt masurmönster. Idag finns klonad masurbjörk för försäljning i plantskolor. Masurbildning är genetiskt kopplad och förekommer spontant endast i Östersjöområdet.

Skador som påverkar virket

Äldre träd angrips lätt av svamp men svampskadat virke blir sällan sågtimmer. Insektsskador är däremot ibland svårare att se innan sågning. Några exempel är skador av bredhalsad varvsfluga, björkbastfluga, björksplintborre, husborre och randig lövvedborre.

Lagring av timmer

Lagring av björktimmer under vår och sommar är problematiskt. Timret kan inte lagras mer en två till tre veckor utan att missfärgning uppstår i ändarna. Man säger att virket ”brinner”. Inträngningsdjupet av missfärgning i ändarna på stocken varierar och är oregelbundet. Färgen liknar rödkärna men är ljusare. Inträngningsdjupet kan inom en eller två veckor vara 1–4 decimeter.  Genom att snölagra vinteravverkat timmer kan lagringperioden förlängas.